24 nov. 2010

Blindheten av José Saramago.

José Saramago
Vad händer med ett samhälle när en plötslig blindhet utan påvisbara fysiologiska orsaker sprider sig bland befolkningen? Ögonläkaren som undersöker den först drabbade bländas, liksom alla hans patienter i väntrummet. De blinda, som blir allt fler, spärras in på ett sjukhus. Förhållandena förvärras och kampen om maten hårdnar. En person förblir dock seende -läkarens hustru: "Ni vet inte, ni kan inte veta vad det är att ha ögon i en värld av blinda, jag är ingen drottning, nej jag är helt enkelt den som föddes att se fasorna, ni känner dem och jag ser dem ..."

Blindheten är en roman om nedstigningen i ett helvete alltför likt vår egen värld. Men José Saramago hyser ändå hopp om att vi en dag ska leva i solidaritet och värdighet, att vi en dag ska se igen ...

"Blindheten av Nobelpristagaren José Saramago är minst lika spännande som någon av Stephen Kings bästa undergångsskildringar av USA, men mer sammansatt och stilistiskt fulländad." Göteborgs-Posten

"Saramgao har skapat en bild som är så påträngande att den inte har någon utgång." Svenska Dagbladet


Vi gav oss an en nobelpristagare igen, de flesta med rätt högt ställda förväntningar. Huruvida dessa förväntningar sen hade infriats visade det sig vara delade meningar om.

Vissa älskade boken och alla känslor den väckte, hur man närmast kunde känna stanken i sovsalen, och gripas av skräcken över att inte kunna försvara sig mot övergriparna. Man tyckte det säregna språket fångade in och höll fast, och att person- och miljöskildringarna var nyanserade och rika.

Andra tyckte inte alls de kom in i språket, det var otydligt och svårt och handlingen var för trög och enformig. Man irriterade sig över at det inte hände något konstruktivt, och att man inte fick någon bra förklaring till varför blindheten drabbade.

Det skall nämnas att Saramagos sätt att skriva är mycket speciellt, helt utan respekt för vedertagen användning av tecken som punkt och komma. Några fann detta störande, och tyckte det gjorde det svårt att förstå till exempel dialoger, andra tyckte det var medryckande och gav ett intressant flyt till historien.

De flesta av oss såg mycket symbolik i boken och kände att den nog kan tolkas på många olika sätt, men vi kom inte riktig överens om hur. Ligger det någon bestämd betydning i urvalet av människor i den lilla gruppen vi lär känna? Var blindheten ett straff? Eller ett försök att upplysa? Varför fick läkarens fru behålla synen?

Inga kommentarer: