Hohaj av Elisabeth Rynell.

Elisabeth Rynell.

//Till utmarkerna i Hohaj kommer hon vandrande, med en sorg som är på väg att äta sönder henne. Där korsar hennes spår en annan, förfluten berättelse. Den handlar om Aron, som en gång kom samma väg på flykt undan kriget och sig själv, och om den kuvade Inna som söker bryta sig loss ur sin fars tyranniska makt.

Elisabeth Rynells roman nominerades till Augustpriset och belönades med bl.a. Aftonbladets litteraturpris och Sveriges Radios romanpris.
En lyriskt laddad och mycket gripande växelsång om kärlek, sorg och saknad.Magnus Eriksson, Svenska Dagbladet.
Detta är en sällsynt bok. Sällsynt i kraft och intensitet, men också i språklig skönhet.
Lisbeth Larsson, Expressen...

Något av det vackraste kärlekspar jag träffat på i samtida svensk litteratur. Marie Peterson, Göteborg-Posten//

Den här boken är det inga delade meningar om. Alla tycker den är fantastisk. Vi kände oss privilligerade som fått läsa den. Språket är ren njutning att ta in. Beskrivningarna är levande och starka. Man älskar och känner med karaktärerna Sällan har någon av oss tagit del av en så stark kärlekshistoria. Flera förresten, de löper parallellt och var möjligen det enda vi ibland hade svårt att bena ut. Förflyttningarna i tid. Vem är det nu o s v. På något sätt spelade det ingen roll. Det är ett spännande möte, dåtidens kärlekshistoria och nutidens. Hur det möts så vi kan jämföra och känna in. Hur den nutida också känns lättare när man tar in den i dåtid.
Inna den plågade skygga med det silvergrå håret och Aron den rastlöse mannen på flykt från minnen. Deras kärlek går rakt in i hjärtat. Vi samtalar om hur Inna överlevt sin faders övergrepp och ändå har kärlek kvar att ge. Orden, meningarna som beskriver deras hemliga möte och längtan är fullkomligt lysande. Vi tappar nästan andan av skönheten i språket. Lika tagna blir vi när nöden, sorgen och tyrannin tar över. Hohaj går rakt in i hjärta, vi önskar alla kunde läsa den!

Vi rekommenderar den varmt!
Diskuterades 16 juni 209